29.3.2018 Lausunnot ja kannanotot

KULTUROMRÅDETS VOS-BRANSCHER OCH PLANERINGEN AV DEN OFFENTLIGA EKONOMIN 2019–2022

En genomgripande förändring av finansieringssystemet för teatrar, orkestrar och museer är under planering. Nedan kallade VOS-branscher enligt den finska förkortningen som är dagligt burk. En arbetsgrupp tillsatt av minister Grahn-Laasonen lämnade sitt betänkande till minister Terho i januari 2018. Förslaget har varit på remiss, som avslutades den 15.3.2018. När det fattas beslut om lagändringen är det nödvändigt att också reservera resurser för det nya systemets behov. Genom att föreslå nödvändiga tilläggsresurser är det möjligt att bereda en regeringsproposition, som beaktar branschernas utvecklingsbehov och alla välmotiverade ändringsförslag som arbetsgruppen föreslagit. Arbetsgruppens förslag finns att läsa på finska här.

Enligt våra kalkyler är VOS – branschernas behov av tilläggsfinansiering 43,7 miljoner euro.

I  Till vad behövs dessa resurser och varför lönar det sig att finansiera konst?

Konsten har en samhällelig betydelse. Konst och kultur ökar:

  1. det ekonomiska välståndet: De kreativa och kulturella näringarna utgör 7,3 % av Finlands
    BNP och sysselsätter 7 % av arbetskraften. Konst fungerar som en tillväxtmotor då det industriella tillverkningsarbetet minskar. Samtidigt genererar konst- och kulturtjänsterna intäkter till företagare inom turism-, trafik- och restaurangbranscherna. Regionerna
    utvecklas och det är till gagn för den offentliga ekonomin;
  2. det sociala välbefinnandet: genom konst och kultur uppstår gemenskap och växelverkan som ökar medborgarnas delaktighet och aktivitet. Det är vetenskapligt undersökt och bevisat att ett aktivt deltagande i kulturutbudet är ett effektivt sätt att motverka segregering;
  3. upplevelsen av hälsa och livskvalitet och det främjar folkhälsan;
  4. inlärning, självkännedom och empati, och det har en positiv effekt för utvecklingen av gemenskaper och organisationer; och
  5. hållbar utveckling, då mänskorna konsumerar immateriella tjänster.

II   Vad ingår i VOS-branschernas finansieringsbehov?

Vi talar om en bransch som är mycket arbetsintensiv. Varje stödeuro har en sysselsättande effekt som är exceptionellt stor. VOS-branschernas tilläggsresurser går direkt till att avlöna konstnärer och andra arbetstagare inom konst- och kulturområdet, vilket i sin tur generar skatteintäkter till det allmänna bästa. Och samma sak i omvänd ordning: nedskärningarna kommer att leda till direkta nedskärningar i personalen och minska sysselsättningsgraden inom konst- och kulturbranscherna.  Samtidigt uteblir alla positiva överföringseffekter. Finns det andra branscher där subventionerna ett lika snabbt och effektfullt genomslag?
Det lönar sig att satsa på konst.

  1. Finansiering av lagförslaget

Finansieringsreformen för VOS-branscherna innebär att man samtidigt genomför flera reformer som har en budget på 20 miljoner euro. Med den föreslagna tilläggsfinansieringen kan man stärka verksamheten bland de VOS-finansierade institutionerna inom den s.k. utövande konsten (musik och scenkonst i alla former) och inom museibranschen, men även bland de professionella aktörerna som erhåller behovsprövad finansiering. Med en tilläggsfinansiering kan man på ett hållbart sätt också lösa frågan om t.ex. Tampereen Työväen Teatteris öde, som har fått stor publicitet, samt även lösa frågan om en tillfredsställande finansieringsnivå för Dansens Hus, som kommer att införlivas i finansieringssystemet.

  1. VOS-branschernas program för indexjusteringar 2020-2022

Tillsvidare ingår i propositionen ett förslag om att från den nuvarande finansieringslagen överföra § 35a i dess nuvarande form till den nya finansieringslagen som § 35b.  Paragrafens innehåll är att museer, teatrar och orkestrar årligen ska göra en kostnadsinbesparing på priset för ett årsverke. Detta har sedan år 2011 inneburit en betydande minskning i VOS-finansieringen för alla aktörer. Statsandelarna definieras i statsbudgeten på momentet 29.80.31. År 2018 är beviljningen 46,6 miljoner euro samt dessutom 58,4 miljoner euro från momentet 29.80.52 (avkastning från penningspel).

De återkommande nedskärningarna sedan 2011 har haft en negativ effekt på kulturinstitutionernas sysselsättning och produktivitet. För att reparera skadan bör statsstödet till VOS-branscherna höjas till en nivå som motsvarar kostnadsutvecklingen så som det gjordes åren 2008-2010. Detta är nödvändigt för att VOS-branscherna inom kultur- och konstområdet ska kunna fullgöra sitt uppdrag att producera kulturtjänster. Med en förhöjning som i samband med att reformen genomförs kan branschernas grundläggande verksamhet inledas på en nivå som motsvarar den reella kostnadsutvecklingen.

Museibranschens eftersläp i förhållande till kostnadsutvecklingen är nu 8,5 miljoner euro, teatrarnas 10,5 miljoner euro och orkestrarnas 4,7 miljoner euro. Nivån på statsandelarna för dessa tre branscher har enligt finansieringslagens § 35a skurits ner till en summa, som är 23,7 miljoner euro lägre än deras verkliga kalkylmässiga kostnadsnivå.

Följande regeringsperiod kommer att fatta beslut om finansieringsramen och då måste man beakta följande 1) reformen av finansieringslagen innebär att lagen också kommer att omfatta nya finansieringsmål och för dessa behövs en tilläggsfinansiering om 20 miljoner euro. Gällande finansieringsramen bör man dessutom beakta 2) en indexjustering som motsvarar utvecklingen av VOS-branschernas kostnadsnivå, 23,7 miljoner euro.  Sammantaget är VOS-branschernas behov av tilläggsfinansiering 43,7 miljoner euro.

III Var kan man få dessa resurser?

Den nödvändiga tilläggsfinansieringen kan i lämpliga proportioner allokeras både i statens budgetmedel samt i tipsvinstmedlen. Om vi beaktar bredden i konst- och kulturlivets samhälleliga genomslagskraft vore det motiverat att också anvisa medel inom social- och hälsovårdsministeriets (STM) och arbets- och näringsministeriets (TEM) förvaltningsområden.

Tilläggsuppgifter:

Verksamhetsledare Tommi Saarikivi, Suomen Teatterit ry – Finlands Teatrar tommi.saarikivi@suomenteatterit.fi / 040 1531415

Generalsekreterare Kimmo Levä, Finlands museiförbund
kimmo.leva@museoliitto.fi /040 1662816

Verksamhetsledare Helena Värri, Finlands Symfoniorkestrar rf
helena.varri@sinfoniaorkesterit.fi / 050 5569781

Jaa: