Vanliga frågor

Om coronavirussmitta:

Vilka är symtomen för coronavirusinfektion?

Symtomen kan vara feber, hosta, andnöd, muskelvärk, trötthet, snuva, illamående och diarre. Man har även beskrivit rubbningar i smak- och luktsinne i samband med sjukdomen. [1]

Hur smittar coronavirus?

Enligt aktuell kunskap smittar coronavirus främst som droppsmitta, när smittbäraren hostar eller nyser. När en person hostar eller nyser kan det utöver de stora dropparna även uppstå mycket små droppar, som kan bli kvar i luften ett tag i aerosolform. Coronaviruset kan också smitta via luften i form av små aerosoler.

I närkontakt kan corona smitta även via beröring, om den smittade till exempel hostat i sina händer och därefter rört vid en annan person. Viruset kan även smitta via beröring från ytor, där det nyligen landat luftvägssekret från en person med smitta. Ytornas andel i spridning av viruset är dock enligt aktuell kunskap inte betydande. [2]

Smittar coronavirus via svett (från människa eller plagg som använts)?

Corona är inte en hudburen smittsjukdom, så den smittar inte direkt via svett. [3] 

Är det möjligt att få coronavirusinfektion av salivdroppe som landar i ögat, till exempel om sufflören sitter nära en artist som replikerar?

Det är möjligt att smittas via ögat. Man kan använda ansiktsvisir som skydd mot skvättar. [4]

Om gemensamma utrymmen:

Blir det kvar aerosoler i utrymmet om ett stort antal människor använder ett litet utrymme (till exempel omklädningsrum)?

Aerosol- och ytsmittorisken ökar alltid i trånga utrymmen. Därför rekommenderar vi att trånga paus- och omklädningsutrymmen inte används av fler än ett par personer åt gången.

Dock minskar risken för spridning då ett visst team eller “familj” verkar samtidigt i utrymmet jämfört med att det skulle vara personer blandat från olika team. Det är alltså inte vettigt att ge en restriktion om absolut personantal, om det leder till att de “extra” personerna skulle blandas med personer från andra team i ett annat omklädningsrum.

Med tidsläggning, turer och utspridning av pausutrymmen kan man minska risken.

Flyttar inte trängseln till trapporna, ifall endast några personer åt gången får använda hissen?

Personer inom samma team kan åka hiss tillsammans, ifall man anser att begränsningen annars skulle orsaka trängsel i trapporna. I varje fall har man där ändå bättre möjlighet att hålla säkerhetsavstånd än i en hiss. Ifall man behöver hosta i trapporna, så finns det där bättre utrymme att hosta än i hissen. Man kan även tillämpa anvisning att de med svaga lungor kan åka hiss och de övriga använder trapporna. Personer som lätt hostar (med svaga lungor) kan åka hiss, så att de inte börjar hosta pga ansträngning. [5]

Om ventilation:

Ökar otillräcklig ventilation smittorisken? Hur kan man minska risken?

En välfungerande ventilation är viktig för avlägsnande av eventuella orenheter i inomhusluften, och ventilationen bör vara tillräcklig och kontinuerlig.

Enligt Institutet för hälsa och välfärd kan en luftrenare lämpa sig för minskning av virus i inomhusluften, om man beaktar för detta lämpliga rengöringstekniker, apparaternas underhåll samt placeringen av apparaterna i utrymmet som ska rengöras. [6]

Man kan till exempel i små utrymmen använda luftrenare med Hepa- eller ULPA-filter, ifall man anser det behövligt. [7]

Utrustande av arbetsutrymmen med luftrenare är dock sannolikt inte en betydande åtgärd för förhindrande av coronavirussmitta, bl.a. av den orsaken att man med den inte kan påverka den främsta formen av smitta, det vill säga direkt droppsmitta som sker via hostningar.

Man rekommenderar inte användning av enskilda fläktar i arbetsutrymmen, där det arbetar flera personer, särskilt inte i trånga utrymmen med dålig ventilation. Ifall man använder fläkt ska den placeras så att den inte blåser luften rakt mot en annan person. [8]

Ifall man vill effektivera ventilationen genom att öppna fönster, bör man ta i beaktande eventuella andra effekter, såsom att man får in eventuellt gatudamm med orenheter, pollen eller regnvatten, att rummens tryckförhållanden ändras samt kondensriskerna i nedkylda utrymmen.

Om sjungande och orkestrar:

Är smittsamheten större då man sjunger?

Risken för smitta är större, eftersom sjungande, liksom annat kraftigt talande, kan kan åstadkomma rikligt med droppspridning från luftvägarna till närmiljön. Man kan även fästa uppmärksamhet vid sångriktningen vid övningarna, alltså sträva efter att sjunga i riktning bort från andras ansikten. [9]

Vad är ett gott säkerhetsavstånd mellan sångare under till exempel körövningar? Borde man använda visir under sångövningarna?

Det är bra att sträva efter så långt säkerhetsavstånd som möjligt mellan sångarna, minst 1-2 meter. Trots att man inte alltid, till exempel under föreställningar, kan undvika närkontakt, bör man minimera närkontakterna under all annan aktivitet där det är möjligt.

Det är värt att prova användning av visir under övningarna. [10] Man bör beakta rengöring av visiren, då man tar paus, och se till att ansiktsvisiren inte blandas ihop med varandra.

Hur kan man på ett säkert sätt samla bort kondensvatten från blåsinstrument?

Kondensvatten kan man tömma i ett personligt kärl, som musikern själv tömmer och rengör, eller alternativt på engånsduk, som musikern själv för till papperskorg.

Ifall man vill använda dukar som tvättas för tömning av kondensvatten, ska musikerna antingen själv tvätta dem eller lägga dukarna i skild påse. Man ska på påsen anteckna att det är fråga om tvätt med smittorisk, så att tvättaren kan förbereda sig. [11]

Är smittsamheten större för blåsinstrument? Hur kan risken minskas?

Den största aerosolmängden finns i närheten av instrumentets munstycke, även om aerosolmolnet sprider sig på ett lite större område på flöjtinstrument. Största delen av dropparna går in i instrumentet och endast en liten del slipper ut i luften omkring. [12]

Vi rekommenderar att man har så långa säkerhetsavstånd som möjligt mellan blåsmusiker och att de är så långt som möjligt ifrån andra musiker. Man bör även beakta riktningarna av ansikten och blåsningar, så att ett eventuellt aerosolmoln färdas bort från andra. Man kan även sätta upp plexiglas mellan musikerna.

Hur bör instrument rengöras? Spelar materialet någon roll för virusets livslängd? Kan viruset leva längre på porös yta, såsom ett munstycke av trä?

Ifall man kan använda desinfektionsmedel med alkohol för rengöringen, så rekommenderas det. En rengöringsborste kan producera aerosol i närmiljön, så det är skäl att utföra borstning av instrumentet skilt från andra. Avtorkning med torr duk är bättre än att ingen rengöring alls.

Träytor är ofta naturligt desinficerande jämfört med plastytor. Även en del metaller, såsom silver, guld och koppar försvagar viruset livsförmåga. På hårda material hålls viruset endast på deras yta, men i porösa kan kan det färdas in i skydd inom dem. [13]

Om kostym och kostymprovningar:

Ökar provtider efter varandra smittorisken, trots att samma artister som man provar på inte vistas samtidigt i utrymmet?

Man rekommenderar att båda parterna i provningen använder mun-nässkydd, ansiktsvisir eller andningsskydd. Det är bra att hålla paus mellan provningarna, så att man får paus i att ha skydd och så att luften delvis hinner bytas i utrymmet. Ifall man inte kan effektivera utrymmets ventilation för pausen, rekommenderas det att man avlägsnar sig från utrymmet.

Var bör artisten hosta/nysa, ifall man inte kan ha med en näsduk i föreställningen? Ökar hanteringen av ärmar smittorisken?

Inom scenkonstens uppgifter finns det många situationer, där det inte är möjligt att nysa i en engångsnäsduk. I den nämnda situationen är det som helhet tänkt vettigast att nysa i ärmen, så att det inte kommer andningssekret direkt i luftvägarna på människor som är nära. Även här är det viktigaste att man inte kommer på jobb när man är sjuk, och att man följer god handhygien.

Tydligt smutsiga kläder rengörs efter föreställningen. Då man rengör plagg med sekret ska man använda skyddshandskar och vid dammande arbetsskeden minskar man risken genom att även skydda luftvägarna. [14] Risken för smitta vid hantering av ärmarna är liten, om man följer god handhygien.

Orsakar gemensamma kostymer stor smittorisk? Hur ska man hantera plagg mellan användning? På vilket sätt ska kostymerna tvättas?

Man kan med rena händer på säkert vis byta rollklädsel mellan personer, om ingen hostat eller annars skvätt luftvägssekret på kostymen. [15] Vi rekommenderar ändå att ett plagg eller en peruk som är i gemensam användning enligt möjlighet tvättas eller desinficeras mellan användare.

Lägre temperaturer minskar antalet virus, temperatur över 70 grader celsius utplånar viruset. Man kan även använda desinficerande tvättmedel, alltså till exempel ett som innehåller natriumhypoklorit. Desinfektionsmedel bör användas enligt produktens instruktioner, så att desinfektionsmedlet inte orsakar hälsoskada. Desinfektionsmedel kan användas som tillägg efter normal tvätt, med grundliga sköljningar, om tvättemperaturen är låg. [16]

Man kan även utnyttja föråldring, där man låter en kostym eller peruk vara orörd så länge som möjligt. Virusets livs- och smittningsförmåga börjar minska genast, då det hamnar utanför människokroppen. Ju längre produkten är orörd, desto säkrare är den beträffande corona. Materialet påverkar hur viruset minskar. Det minskar snabbast från ytor som innehåller så kallat organiskt material. [17]

Hur ska man hantera en mask eller huvudbonad som byts mellan olika artister?

Det är skäl att accessoarer, kostymer och masker som kommer nära ansiktet rengörs noggrant genom antingen desinficering, tvätt eller tillräckligt lång föråldring.

Frisör-maskering:

Kan det förekomma smittorisk i användning av gemensamma kammar eller borstar: borde de desinficeras eller bytas mellan varje kund?

Man kan inte smittas med corona genom hårborste, men tvätt och byte kan vara bra praxis även vid sedvanligt arbete till exempel för att undvika spridning av löss. [18]

Sminkpenslarna byts så att varje kund sminkas med egen pensel. Produkten förs dock via pensel i kundens “öga”. Bör man även desinficera puderartat smink (till exempel ögonskugga, rouge och dyl.) som man tar med pensel?

Snabb kontakt orsakar inte betydande risk, [19] men om man vill kan man skära av en bit av produkten till en yta som kan desinficeras, varifrån man sedan tar med penseln.

Om kundservice:

Hurdan smittorisk utgör kundernas ytterkläder i garderobpersonalens hantering, till exempel om kunden nyligen nyst i sin jackärm? Bör garderobslapparna rengöras med jämna mellanrum? Ska man lämna minst 1 meters avstånd mellan kundernas jackor?

Smittorisken är liten om man följer god handhygien. Man kan ändå placera kundernas jackor med större utrymmen för att öka kundernas trygghetskänsla. Garderobslapparna kan desinficeras, tvättas eller föråldras över natten, varvid eventuella virus börjar minska. Garderobspersonalen bör ha möjlighet till tvätta händerna och använda handdesinfektionsmedel.

Hur bör man skydda sig själv och kunden vid akut nödsituation?

Det är bra att lägga till mun-nässkydd och skyddshandskar för sig själv och för kunden. Feber, torr hosta och andnöd är de vanligaste symtomen på coronainfektion. [20]

Borde man föredra endast kortbetalning och på sätt begränsa användning av kontanta pengar? Ska man putsa betalterminalen efter varje gång en pin-kod slagits in?

Det är alltid bra att uppmuntra till att använda kortbetalning. Det är inte nödvändigt att rengöra efter varje kund, men det bör finnas handdesinfektionsmedel bredvid varje betalningspunkt. [21]

Borde kundservicepersonalen, såsom biljettkontrollanten eller aulans vaktmästare använda andningsskydd?

Ifall det inte är möjligt att upprätthålla säkerhetsavstånd, så rekommenderar vi användning av ansiktsvisir eller mun-nässkydd. Ifall det ingår beröring i arbetet, till exempel att hjälpa kunden i trappor, bör man också komma ihåg användning av handsprit mellan varje kund.

Verksamhet på scen:

Hur långt avstånd ska man lämna mellan orkester eller artister och publik, så att de inte utsätter varandra för smittorisk?

Så långa avstånd som möjligt ökar säkerheten. Man kan inte säga exakt avstånd, då det inte undersökts i praktiken. Förhållandena påverkar också situationen. [22] Vi rekommenderar minst 1-2 meters avstånd även i denna situation.

Bör man hålla säkerhetsavstånd mellan artisterna vid snabba kostymbyten?

Det är bra att enligt möjlighet hålla säkerhetsavstånd och sprida ut bytesplatserna. Påklädarna samt maskörerna och frisörerna ska desinficera händerna mellan bytena.

Hur rengör man scendekorationer eller andra ytor, som både teknisk och konstnärlig personal rör vid? Ska man använda skyddshandskar?

I flera arbeten inom scentekniken rör man hela tiden vid saker och ytor som flera personer berört. De ytor som oftast berörs rengörs effektiverat (såsom dörrhandtag, strömbrytare, apparater för arbetstidsuppföljning) men det finns även ytor som städfirmor inte kan städa. Rengöringen av dessa sköts, enligt fall, av arbetstagaren.

Utgångspunkten för allt är att när man kommer in utifrån, innan man påbörjar arbetet och efter arbetet samt innan och efter måltid, tvättar man händerna. Det är bra att ha engångshandskar tillgängliga. Innan man tar på sig handskarna och efter att man tagit av dem ska man i varje fall tvätta händerna, och handskarna ska förstöras på ändamålsenligt sätt, så att de i sig inte utgör en risk.

Inom danskoreografin kan man ha beröring, även i en liten stund, med flera dansare. Vilken betydelse och inverkan har närkontakter som byts?

Begränsande av kontakterna till eget team, åtlydande av säkerhetsanvisningarna i jobbet och på fritiden minskar smittorisken. Då en ny person kommer till gruppen ser man till att hen är så frisk som möjligt och att det ges grundlig introduktion i säkerhetspraxis. Handtvätt innan och efter övningarna samt då man går på paus, samt att stanna hemma när man är sjuk, minskar risken. I övningsskedet kan man föredra indelning i smågrupper samt övningar med säkerhetsavstånd.

Källor:

[1] Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 23.6.2020. Hänvisning 23.6.2020. https://thl.fi/fi/web/infektiotaudit-ja-rokotukset/ajankohtaista/ajankohtaista-koronaviruksesta-covid-19/oireet-ja-hoito-koronavirus

[2] Koronaviruksen tarttuminen ja itämisaika 5.6.2020. Hänvisning 24.6.2020. https://thl.fi/fi/web/infektiotaudit-ja-rokotukset/ajankohtaista/ajankohtaista-koronaviruksesta-covid-19/tarttuminen-ja-suojautuminen-koronavirus/koronaviruksen-tarttuminen-ja-itamisaika

[3], [4], [5], [7], [9], [10], [11], [12], [13], [14], [15], [16], [17], [18], [19], [20], [21], [22] Sirpa Laitinen 17.6.2020. Työterveyslaitoksen asiantuntijan vastauksia avoimiin kysymyksiin sähköpostilla.

[6] Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 5.6.2020. Koronavirus ja sisäilman turvallisuus. Hänvisning 24.6.2020. https://thl.fi/fi/web/ymparistoterveys/sisailma/koronavirus-ja-sisailman-turvallisuus#ilmanpuhdistimet

[8] Terveyden ja hyvinvoinnin laitos 23.6.2020. Helteen terveyshaittojen torjuntaohjeet väestölle. Hänvisning 23.6.2020. https://thl.fi/fi/web/ymparistoterveys/ilmasto-ja-saa/helle/helteen-terveyshaittojen-torjunta-vaestolle